Then he'll be a true love of mine

Vad folk tjatar om att jag inte riktigt uppdaterat här!
Så jag får väl ta och göra det.

Inte mycket har hänt sen sist, har fått reda på att jag fått förlängt på KC till slutet av augusti.... Har jag berättat det för dig än far ? Får nog ta och ringa dig sen!
Helgen vart lite kaos, skulle hit skulle dit, göra si göra så, allt vart lite knas, fram och tillbaka, men om man bortser från allt strul så var fredagen braför att jag fick vara med joel, och lördagen va bra för att jag fick vara med sandra. Men det kunde ha blivit bättre!
Igår vart de strul på jobbet, och jag va inte på humör för nåt på kvällen, vilket ledde till ännu mer strul.

Men nu får de va nog! Nu vill jag må bra och bara ha de bra! Sluta strula till det för mig själv!

Min stora bror blir större på fredag! Hela 26 år!

Ikväll blir det middag med min kära och min vackra! <3
och efter jobbet ska jag till stan och köpa plugg? till min vägg? spännande...

' then he'll be a true love of mine...
Sarah brightman - Scarborough Fair '

I see trees of green, red roses too

Det känns såå Konstigt, och underbart!

Innan man går och lägger sig, " Just det linserna!! " sen kommer man på sig själv... "just det, jag har inga på mig"

På morgonen... "fan stress... måste få in linserna" sätter på tv;n och kommer på sig själv "Just det... Det behövs inte! "

Det känns lite grusigt i ögonen, men det är ju också bara två dagar efter operationen.

och den gick bra, bedövningsdropparna som skulle svida som fään, kändes inte alls, det va lite obehagligt att ligga under lampor och maskiner, men det va bara att andas, och titta på det gröna ljuset. Mycket riktigt så svartna det för ögat när hornhittat lyftes bort med en sugpropp (!!) och sen va de all fokus på ett rött ljus. Lukta bränt hår när de lasrade ögat och sen var det klart och det va dags för andra ögat.

Efter allt va klart fick jag ligga i ett vilorum, joel och mamma kom in, tog kort när jag låg där, först var jag helt bedövad runt ögonen (men jag kunde se suddigt men ändå skarpt så fort operationen va klar) och sköterskan sa att om 20 minuter kommer det börja svida och rinna tårar. Och bannemig det gjorde det och Ont som satan!

Sen va de kontroll, och det såg bra ut och mamma och joel ledde mig till bilen. Väl hemma fick joel släcka ner och sitta tyst i min lägenhet för att så fort han prata koncentrerade jag mig och mådde illa av smärtan.

men 4 timmar senare, (som kändes som en halv evighet och lite mer i helvetet) då satt jag med en lampa tänd och pratade på.

Sen kändes det bara bättre och bättre och sen nu är det så bra som det kan bli, typ.... lite suddigt och ljuskänslig och grusigt i ögonen, men ögondroppar har jag allt!

Mamma som passa på att fota mig när jag börja må som värst så klart ;

' I see trees of green, red roses too...

Louis Armstrong - What a wonderful World '